Kyrkans oberoende av de världsliga makterna har i alla tider varit en fråga om budskapets trovärdighet. Genom historien finns många exempel på hur statsmakter, partier och andra mäktiga krafter påverkat, eller haft ett avgörande inflytande, över kyrkan. Blotta misstanken om att i kyrkan styr världsliga makter har misskrediterat hennes allra viktigaste uppgift - att vara det folk som tillhör Gud och utgör Kristi kropp i världen.
Med denna högtravande och svepande inledning vill jag återigen, envist ropande i öknen, lyfta frågan om det olämpliga och förkastliga i att sekulära, religiöst neutrala, politiska partier har makt och inflytande i Svenska kyrkan. Det är ett förhållande som skämmer det moderna Sverige och d minskar tilliten till talet om den sekulära staten. Om samma krafter som styr regering och riksdag även dominerar kyrkan - så är det ju samma röst som hörs. Så som de politiska partierna tycker - tycker Svenska kyrkan.
En kyrka som inte står oberoende blir en lydkyrka. Ett instrument för samma tänkande och vägval som råder inom partiväsendet. Saltet i världen mister sin sälta och kan bara agera innanför de gränser den politiska makten drar upp. Evangeliets gränsöverskridande och frigörande verkan ringas in.
Märkligt nog har frågan om religionen och trossamfundens villkor i Sverige inte lyfts under valrörelsen. Trots att där ligger en av de viktigaste framtidsfrågorna för hela vårt folk! En fri kyrka var målet för separationen mellan kyrka och stat. Följden blev ingen fri kyrka utan en politisk partidominerad kyrka. Därför kommer jag i detta val att lägga min röst på ett av de partier som INTE vill verka som sekulära politiska partier inom kyrkan utan har tagit ett steg tillbaka. Detta steg som flera politiska grupperingar redan tagit behöver följas av flera för att en fri kyrka ska kunna uppnås.
Med andra ord får inte S eller C (och absolut inte SD) min röst i detta val. Partigrimman på Svenska kyrkan, ett kristet trossamfund, en del av den världsvida kyrkan, måste lossas! FÖR EN FRI KYRKA!
